Del 5
Vildhästen
*BOOM*
Jag öppnade ögonen. Det blev väldigt ljust så jag kunde inte riktigt öppna ögonen jag var tvungen av chisa.
-Hur mår du?
Sa en kvinna som kom fram till mig.
-Bra. Tror jag..
Visste inte vad jag skulle säga jag mådde ju psykiskt bra men jag visste inte vad som hade hänt förens jag tittade lite längre fram. Jag såg mitt ben. Jag hade gips. Vad hade hänt?
*Knack* *knack*
Det knackade plötsligt på dörren. Jag såg Kajsa. Jag visade med handen att hon fick komma in. Hon gick fram till mig och kramade om mig.
-Hur mår du?
-Bra svarade jag.
-Seriöst?
Va? Vad menade hon skulle hon också vända sig mott mig.
-Du har ju papper på benet.
Sa Kajsa med ett leende och ett skratt.
Jag tittade på henne med ett leende och vi båda brast ut i skratt.
-Jag har saknat dig.
Sa jag.
-Och jag har saknat dig.
Vi båda log mot varandra.
Plötsligt kom mamma in.
-Hej Kajsa skulle jag kunna få prata med Alice en stund.
-Ja visst.
Kajsa gick ut från rummet.
-Hur mår du gumman?
-Bra. Hurså?
-Men herregud du har ju brutit benet!
-Jaha.
Helt ärligt så brydde jag mig inte så mycket. Jag hade ett brutet ben som kommer att läka.
-Jaja jag har något till dig.
Mamma sträckte ner handen i väskan. Hon började rota i väskan.
-åhh jag måste ha tappat den. Förlåt.
-Det gör inget.
Sa jag och log.
-Var är pappa?
-Han klarade inte av att komma.
Mamma blev ledsen och la till en suck.
-Okej.
Ärligt talat så gillar inte jag pappa så mycket så jag brydde mig inte så mycket.
*knack* *knack*
’’Vem kommer nu?!’’
Tänkte jag.
Jag tittade vid dörren och såg Lisa.
Del 4
Vildhästen
Nova satte av i full galopp mott Oscar och Lisa. Nova stannade en bit ifrån. Oscar tittade på mig, jag klarade inte av det. Jag satte av i fullgalopp tillbaka. Tårarna föll jag kunde inte hålla mig. ’’Varför?!’’ varför jag? Visste inte vad jag skulle göra. Jag hörde honom skrika efter mig, jag vände mig om och såg honom springandes efter mig, han grät ju själv nästan. Men jag ville inte stanna. När jag var framme så sadlade jag snabbt av och fixade iordning henne och lämnade henne i hagen. Jag tog min cykel och cyklade så snabbt att jag fick mjölksyra i benen. Jag cyklade mott stallet för att gråta ut mott Kajsa. När jag kom till stallet så var hon på väg därifrån hon såg mig. Jag var nog helt röd i ansiktet jag kände den sista tåren för nu som rann nerför min kind. Det var så tyst jag hörde till och med tåren som föl ner på marken. Sedan sprang Kajsa till mig och kramade om mig. Medans hon kramade mig så sa hon tyst.
-Vad har hänt?
-Oscar…
Sa jag med en låg röst.
Jag bara stod där kunde inte gråta eller krama henne. Vi gick till hö skullen och satte oss där och pratade. Efter en stund så skrattade vi så mycket att vi inte kunde andas. Jag visste att det var dags att gå hem. Jag sa hej då till Kajsa och kramade om henne. Detta skulle vara sista gången jag ser henne på länge. Nu föll mina tårar då jag var på väg hem. Jag såg henne försvinna in i ridhuset. Jag gick sakta med min cykel.
*BOOM*
Del 3
Vildhästen
Medans jag sprang mott hästen så såg jag att det var en häst från ridskolan. Jag var tvungen att rädda den. När jag var framme vid vargarna och hästen så slog jag till alla vargar med den tjocka pinnen alla vargarna började gny sedan sprang de iväg. Jag tog av min jacka och och knöt den runt hästens hals sedan började jag gå med den tillbaka till ridskolan. När jag kom tillbaka så kom Ägaren springandes mott mig och kramade om mig och tackade mig tusen gånger för att jag hade hittat hästen. Jag berättade vad som hade hänt och som tur var så var inte hästen skadad så jag kunde andas ut. När jag var på väg hem så märkte jag att klockan redan var 21:07 jag började springa hem då det redan hade börjat mörkna. När jag kom hem så skällde mamma och pappa på mig. Jag orkade inte diskutera med de om vad som hade hänt. När jag kom upp på rummet så stod alla mina saker ner packade i lådor. Bara min säng var vid liv tänkte jag. Jag bytte om till och la mig i min säng. Jag kunde inte somna jag bara låg och stirrade upp i taket. Tankarna flög runt i huvudet ’’Vad ska hända med mig och Oscar?’’ ’’Jag kommer inte ha några vänner’’ ’’Jag kommer vara helt ensam’’
Dag 2
Jag vakande av att solen lyste rätt på mina ögon. Jag reste mig sakta upp och gick ner till källaren där mamma alltid jobbade på morgonen.
-Mamma?
-Ja?
-När ska vi flytta?
-Imorgon.
Sa mamma med en suck. Eftersom detta var min sista dag här så skulle jag ta vara på den. Jag bestämde mig för att rida min sköthäst en sista gång och ta god tid på mig med henne, jag skulle säga hej då till Oscar och Kajsa. Jag bestämde mig för att först rida Nova (sköthästen). Jag cyklade ner till stallet och tog in Nova från hagen jag ryktade noga igenom henne sedan sadlade jag henne och tränsade henne.
Sedan red jag ut i den vackra skogen som redan fått sin vackra löv tillbaka. Jag skrittade en stund sedan började jag trava jag valde att rida strand väggen för jag visste att jag skulle komma till stranden efter en stund så satte jag av i full galopp på vägen när jag var framme så kunde inte jag tro mina ögon det var Ocsar och Lisa. LISA ! Den elakaste tjejen i stan. De höll händer och skrattade han gav till och med henne en puss. Nu kom tårarna. Nova visste att jag var ledsen hon visste vad hon skulle göra. Nova satte av i full galopp mott ---- Oscar och Lisa
Del 2
Vildhästen
Alice tänkte efter. Plötsligt kom hon på att hennes mamma hade kollat på ett hus i USA.
-USA ….
Sa Alice med en låg röst.
Oscar tittade på henne med frågeställande ögon han höll på att börja gråta. Nu ville jag också gråta mer. Jag kramade honom. Visste fortfarande inte vad jag skulle säga ska jag säga hej då eller ska jag säga jag älskar dig. Jag kan inte bara stå här. Han slutade krama mig och sa.
-Jag hör av mig.
Det sa han sedan gav han mig en puss på munnen och gick.
Nu ville jag gråta men det gick inte. Jag ville vara stark men det gick inte. Så föll den sista tåren.
Jag bestämde mig för att samla mig så jag gick ut för att ta en promenad i skogen. Jag valde att ta varg rundan. Det sägs om man ser en varg här så kommer man ha tur. Jag ville se en varg men såg ingen. Jag gick längre och längre plötsligt så hörde jag något bakom mig jag vände mig om snabbt och såg en häst och vargar. Vargarna försökte attackera hästen. Jag tittade runt omkring mig och sen såg jag en stor pinne jag plockade upp den och sprang mott hästen och vargarna. Medans jag sprang mott hästen så såg jag att
Berättelse
Tänkte varanan dag lägga in 1 kapitel av en berättelse som jag har gjort.Här kommer första.
OBS : Kanske inte blir varanan dag då jag går i 7:an och har läxor mm.Men ska försöka få upp ett kaiptel varanan dag.
Vildhästen
Alice satt på sitt rum och läste en bok om mustanger. Alice är en tjej på 13 år som bor med sin mamma och pappa. Plötsligt så hör hon en vassa gå sönder sen så hör hon hur henne mamma skriker på sin pappa. Alice försöker inte bry sig. Men det går inte. Hon stormar ut i köket där de bråkar och så tar Alice ett glas och slänger det i marken och skriker ’’nu får ni ta och ge er!! ’’
Sedan går Alice ut och tar sin cykel och cyklar ner till stallet som ligger en bit ifrån hennes hus. Tankarna snurrar i Alice huvud. Efter några minuter så är hon framme.
-Hej Alice !
Ropar en röst, Det är Kajsa. Hennes bästis
-Hej Kajsa! Ska du rida?
-Japp jag tänkte fixa Prins nu, vill du hjälpa till?
-Visst sa Alice med ett leende på läpparna.
De gick tillsammans till hästen Prins. Prins är ett stort Arabiskt fullblod med päls färgen fux. Alice gick och hämtade hans rycktsaker och började sedan att rykta Prins med Kajsa.
-Du Kajsa?
-Ja Alice?
-Jag tror..
-tror vad?
Sa Kajsa med en misstänksam röst.
-Jag tror att min mamma och pappa ska göra slut.
-Va?! Varför tror du det?
Sa Kajsa med en arg och sorgsen röst.
-De håller på att bråka. Och ibland så går saker sönder.
-Ussh stackars dig.
-Tack, tror jag.
Sa Alice med en sorgsen röst. Hon var ledsen och rädd för det värsta.
-Så Prins verkar klar nu. Jag ska hämta sadeln och tränset. Kommer snart.
-ok jag väntar här.
Kajsa gick iväg. Efter en stund så var hon tillbaka. Hon slängde upp sadeln på Prins som inte brydde sig. Sen så spände hon sadelgjorden. Sen så satte hon på tränset, hon fick problem med tränset. Prins ville inte öppna munnen. Men Kajsa gav sig inte, hon stoppad in fingret och för att få han att gapa och det gjorde han. Prins gapade och då stoppas hon in bettet. Bruno hattade bett. Han gapade hela tiden när han hade det i munnen.
-Så då är han redo. Jag går ut till ridhuset nu. Ska du kolla?
-Visst.
Jag hade ändå inget annat för mig. Kajsa ’s grupp började med att skritta i höger varv, sedan efter en stund så ökade de till trav och gjorde arbets trav. Sen fattade de galopp och höll sig på små volter vilket var svårt. Sedan fick de hoppa 80 cm. Kajsa var jätte duktig. Alla var det. Även Alice hon hade ridit sen hon var bara 2 år. Efter 30 min ridning i ridhuset så red de utt. Alice sa hej då till Kajsa för att Alice skulle hem. Alice tog sin cykel och cyklade hem. När hon kom hem så stod det väskor och lådor utanför. Alice gick in och sa…
-Varför står det lådor och sånt här utanför?
Alice var bekymrad och anade de värsta.
-Gumman..
Sa Alice mamma med en tung röst. Man såg att hon hade dåliga nyheter.
-Ja..?
-Du och jag ska flytta. Din pappa och jag ska skiljas.
Plötsligt så kände Alice hur hela världen föll i bitar. Hon blev helt bleck i ansiktet. Hon sprang upp på sitt rum och tog sina porslin hästar som hon hade fått av sin mamma och pappa och slängde de i golvet av ilska och sorg. Alice blev nu ännu mer förbannad så hon tog sin vass och lyfte den i luften för att kasta den. Plötsligt så grep nån tag i hennes arm och stoppade henne. Hon vände sig om och där stod Oscar, hennes kille. Alice grät. Hon hade inga ord… hon hade bara sorg inom sig.
-Alice lugna dig.
Oscar hade en lugnande röst. Alice hade fortfarande inga ord. Hon var helt förlamad. Oscar tog sakta vassen och ställde ner den. Sen gav han henne en puss på kinden.
-Hur mår du?
Sa Oscar.
-Inte alls bra…
Sa hon med en tung röst.
-Vet du var ni ska flytta?
Alice tänkte efter. Plötsligt kom hon på att
________________________________________________________________________________
Bra? hur tycker ni den är än så länge?
